De bevarade verifikationerna tyder på att Sibelius tog sitt första egna växellån på 1 000 mk, 3 930 nuvarande euro, den 26 juni 1895. Borgensmannen var magister Mikko Slöör som blev hans allt-i-allo för över 10 år. Pengarna gick troligen åt till att leva, för familjen skulle tillbringa sommaren vid sjön Vesijärvi.

Under 1800-talets sista år tog Sibelius växlar bara sällan. Under utlandsresan 1898 ökande antalet något men minskade igen våren 1899 efter de lukrativa konserterna med första symfonin. Europaresan med Kajanus orkester sommaren 1900 gav upphov till nästan 10 växlar, men Sibelius betalade dem ur den reskassa som Axel Carpelan samlat. I slutet av oktober reste familjen till södern för vinter.

Under 1900-talets första år ökade skuldsättningen, och Sibelius fyllde i växelformulär kanske alltför ofta. Skötandet av låneruletten slukade värdefull komponeringstid. Våren 1903 började läget redan vara alarmerande och byggandet av Ainola förde Sibelius till ruinens brant. Ett ytterst lukrativt fyraårigt avtal, 34 000 euro per år, med den tyska förläggaren Lienau vintern 1905 hjälpte en aning i trångmålet. Men när Sibelius nu inte var någon affärsman utan kompositör!

Sibelius visitkort (begäran om ett handlån av Finne i Kämp 1904).

Man får en god uppfattning om Sibelius växelskulder när man jämför två samma kvartal med varandra. Det första exemplet är från tiden just innan man beslöt att köpa Ainola. Det senare exemplet är från samma kvartal sex år senare.

Sibelius växlar i mars-maj 1903

Bank	Förfallodag	Borgensman	Mk	Amortering mk/euro
Transbanken	9.3	Wasenius	900	100	345
Nordbanken	22.3	Sibelius C.	1800	450	1552
Inga uppgifter	1.4	Renlund	1000	350	1207
Nordbanken	5.4	v. Qvanten	600	150	517
Kansallispankki	6.4	v. Qvanten	1100	300	1035
Transbanken	7.4	v. Qvanten	600	100	345
Förenings- banken	15.4	Fazer	1000	500	1725
Nordbanken	15.4	Sibelius C.	400	200	690
Kansallispankki	16.4	Sibelius C.	2000	500	1725
Kansallispankki	21.4	Sibelius C.	450	150	517
Wasabanken	26.4	Söderhjelm	2000	200	690
Privatbanken	5.5	Renlund, Fazer	6000	-
Privatbanken	9.5	Westerlund	600	150	517
Inga uppgifter	9.5	Renlund	800	200	690
Wasabanken	9.5	egen	900	450	1552
Transbanken	9.5	egen	800	450	1552
Privatbanken	18.5	Sibelius C.	1000	250	862
Kansallispankki	21.5	Sibelius C.	300	300	1035
Wasabanken	26.5	Sibelius C.	1800	1 800	6210

Amorteringar sammanlagt 6 600 mk, dvs. ca 22 760 euro.
Ny växel på 6 000 mk, dvs. ca 20 700 euro

Sibelius tog ett nytt växel på 6 000 mk i början av maj. Sålunda var de verkliga amorteringen av hans skuldsaldo 600 mk eller 2 060 nuvarande euro.

Sibelius växlar i mars-maj 1909

Bank	Förfallo-dag	Borgens-man	Mk	Amortering mk/euro
Privatbanken	4.3	Saarinen	1 800	100	309
Nordbanken	9.3	Cajander	1 100	100	309
Privatbanken	19.3	Lerche	600	100	309
Nordbanken	20.3	Zilliacus	2 000	200	618
Privatbanken	25.3	Apostol	800	100	309
Privatbanken	27.3	Westerlund	900	100	309
Nordbanken	8.4	Sibelius C.	350	50	155
Privatbanken	10.4	Apostol	900	100	309
Finlands Bank	19.4	Ährt (?)	3 000	120	370
Nylandsbanken	19.4	Sibelius C.	1 350	50	155
Kansallispankki	19.4	Alander	1 800	200	618
Privatbanken	19.4	Söderhjelm	1 100	100	309
Nylandsbanken	19.4	Weilin	1 750	50	155
Föreningsbanken	19.4	Lerche	1 500	200	618
Nylandsbanken	21.4	Eichinger	650	50	155
Föreningsbanken	1.5	Borgström	5 500	500	1 550
Nylandsbanken	1.5	Sonck	1 200	50	155
Föreningsbanken	4.5	Lerche	650	100	309
Nylandsbanken	7.5	Blomqvist	850	50	155
Nylandsbanken	11.5	Fageroos	1 350	50	155
Nylandsbanken	14.5	Ekman	1 150	50	155
Kansallispankki	16.5	Sibelius C.	250	250	Ansikts-målning 772
Privatbanken	21.5	Sibelius C.	700	100	309
Wasabanken	21.5	Linder	2 500	500	1 550
Nylandsbanken	22.5	Sibelius C.	900	50	155
Finlands Bank	28.5	Sibelius C.	250	250	772 (!)
Wasabanken	28.5	Eichinger	1 100	100	309

Inga nya växlar.

På våren 1909 var Sibelius i Berlin för att komponera sig loss ur sitt avtal med Robert Lienau. Samtidigt förde advokaten Ludvig Hjelt en framgångsrik kamp mot växlar i Helsingfors. De verkliga amorteringarna uppgick till sammanlagt 3 670 mk eller ca
11 360 nuvarande euro.

På våren 1909 hade växlarnas antal ökat kraftigt jämfört med situationen sex år tidigare. Små amorteringar skvallrar om en riktig kamp. Hjelt gjorde sitt yttersta. Kanske bidrog detta företag till att han insjuknade ett par år senare. Också Sibelius osjälviska uppbackare "Ludde" Hjelt gick i personlig konkurs.

Nästa år startade Axel och Tor Carpelan en insamling för att rädda Sibelius. Kampanjen inbringade 29000 mark, 89700 nuvarande euro, med vilka man amorterade en del av Sibelius växlar våren 1910. Första världskrigets utbrott 1914 stoppade penningflöden från utländska förläggare. Detta avspeglades genast i antalet växlar. Vid tiden för Sibelius 50-årsjubileum 1915 liknade situationen mycket våren 1909. Hjälpen var emellertid redan vid dörren. Med hjälp av de sammanlagda intäkterna från Ida Ekmans och Emil Forsströms kampanjer 43 000 mk, över 104 000 nuvarande euro, kunde Sibelius andas lättare ett par år.

År 1918 hade penningvärdet rasat och därmed hade också Sibelius pension nästan helt förlorat sitt värde. Vid övergången till 1920-talet hade växelspiralen börjat på nytt. Läget stabiliserade sig emellertid snabbt när Sibelius fick 63 000 mk, 19 500 nuvarande euro, som födelsedagspresent av finländska affärsmän i december. Efter detta var Sibelius växelskulder under kontroll ända till 60-årsdagen. År 1923 tog Sibelius emot Kordelin-stiftelsens hederspris 100 000 mk, 25 200 nuvarande euro. På sin 60-årsdag i december 1925 fick han en betydlig förhöjning i sin pension och 150 000 mk, 35 800 nuvarande euro, till sitt eget förfogande som medborgargåva. Skuldfriheten var redan vid dörren. Storrenoveringen på Ainola flyttade den till december 1926. Det var trion Lindgren-Palmqvist-Sonck som fick äran att gå i borgen för Sibelius sista växlar.