Gåvor, donationer och stipendier

(1889)	Finska Senatens stipendium
	2 000 mk (8 000 euro)
(1889)	Dr Wilenius resestipendium
	500 mk (2 000 euro)
(1890)	Finska Senatens stipendium
	2 000 mk (7 750 euro)
(1892)	Universitetets resestipendium
	400 mk (1 300 euro)
(1892)	Maria Sibelius bidrag till bröllopsresan
	300 mk (970 euro)
(1894)	Nyländska nationens resestipendium
	1 500 mk (5 750 euro)
(1906)	Statens stipendium
	3 000 mk (9 900 euro)

De ännu större bidragen blir behandlade i samband med Sibelius skulder.

Pris

(1899)	Statspriset
	2 500 mk (8 600 euro)
(1900)	Statens tonsättarpris
	2 500 mk (8 450 euro)
(1902)	Statens tonsättarpris
	1 500 mk (5 150 euro)
(1910)	Statens tonsättarpris
	1 500 mk (4 650 euro)
(1911)	Statens tonsättarpris
	1 500 mk (4 450 euro)
(1913)	Statens tonsättarpris
	1 000 mk (2 900 euro)
(1920)	Kordelin-stiftelsens pris
	10 000 mk (3 100 euro)
(1921)	Kordelin-stiftelsens pris
	15 000 mk (3 700 euro)
(1923)	Kordelin-stiftelsens pris
	100 000 mk (25 200 euro)

Arv

(1890)	Pehr Sibelius, boets behållning i bouppteckningen 13 528 mk (52 300 euro). Det verkliga värdet var dubbelt så stort. Arvtagare: Evelina Sibelius
(1893)	Evelina Sibelius, boets behållning i bouppteckningen 16 703 mk (57 500 euro)
(1897)	Maria Charlotta Sibelius, boets behållning i bouppteckningen 803 mk (2 900 euro)
(1903)	Axel Borg, sidoarv 4 900 mk (16 900 euro)
(1912)	Tekla Borg, sidoarv 2 500 mk (7 400 euro)

De arv som Sibelius fått använde han på många olika sätt. När Evelina Sibelius kom i besittning av sin brors dödsbo fanns det genast användning för dess tillgångar. Sibelius äventyr under studieresorna i Berlin och Wien 1889-91 slukade pengar. Före hösten 1891 hade han lyft handlån
3 800 mk (13 100 euro). I faster Evelinas räkenskaper lydde de vackert under namnet ”till sin sjukdom under sin vistelse i Wien”.

Sibelius ärvde sin faster på våren 1894 tillsammans med systern Linda och brodern Christian. Huset i Lovisa såldes för 17 000 nuvarande euro. En stor del av Sibelius arv försvann säkert under resan till Bayreuth sommaren 1894. Sibelius mor dog alldeles i slutet av år 1897. Sibelius syster Linda ärvde hennes lilla förmögenhet.

I början av 1900-talet fick Sibelius ett par sidoarv av sin mors syskon. Sibelius placerade dem klokt. De 16 900 euro som han ärvt av morbror Axel gick till att bygga Ainola och med de 7 400 euro som moster Tekla lämnat utvidgade Sibelius Ainolas tomt.