Bostädernas adresser i Helsingfors, Berlin, Wien och Lovisa.

• 1. Brunnsparken 19 Helsingfors
• 2. Brunnsparken 22 Helsingfors
• Marienstrasse 4 Berlin
• Magdebugerstrasse 31 Berlin
• Kurfurstenstrasse 40 Berlin
• Waaggasse nr 1 II St.1.14
  Wien
• Sibeliusgatan 10 Lovisa
• 3. Ulrikasborgs badinrättning Helsingfors

1-2. Brunnsparkens villor 19 och 22 Helsingfors
Stadsdel IX Kvarteren 19 och 22

Maria Sibelius flyttade till Helsingfors i början av september 1885 med sina två äldre barn. Linda påbörjade sina fortsatta studier och Janne hade anmält sig till universitetet och Musikinstitutet. Lillebror Christian stannade ännu i Tavastehus för att slutföra lyceets sista klasser.
En tillfällig bostad hittades mitt i Brunnsparken, i villa nr 19 (Punkt 1 på Helsingforskartan) varifrån man förflyttade sig 1886 till östra stranden, adressen Brunnsparken villa nr 22. Huset var beläget på samma tomt som det nuvarande Mannerheim-museet men närmare stranden (Punkt 2 på Helsingforskartan).

Sibelius faster Evelina flyttade in i familjen för att hjälpa. Boendet var dyrt, för hemmets hyra, knappa 2 400 nuvarande euro per år, upptog redan hälften av Marias änkepension. Familjen bodde i huset ända till våren 1889, då Sibelius fick avgångsbetyg från Musikinstitutet.
I Brunnsparkens villa komponerade Sibelius tiotals verk, till exempel A-dursviten som medförde ett genombrott i Helsingfors musikkretsar och a-mollkvartetten på våren 1889.

De två första somrarna under studietiden tillbringade Sibelius i Sydvästra Finlands skärgård på Houtskär och Korpo, där den s.k. Korpo-trion blev till på sommaren 1886. De därpå följande fem somrarna förflöt i huvudsak i Lovisatrakten. Den s.k. Lovisatrion blev till sommaren 1888.

Marienstrasse 4-Magdeburgerstrasse 31-Kurfurstenstrasse 40 i Berlin 1889-90

Sibelius anlände den 10 september till Berlin för att påbörja sina utländska studier (Se Levnadslopp och Sibelius resor utomlands). Bostaden gick att hitta i närheten av universitet med hjälp av Werner Söderhjelms anvisningar, men vistelsen på Marienstrasse 4 blev kortvarig. Den elsassiska värdfamiljen var bullrig och inspirerades ofta till att sjunga unisont vid glaset.

Söder om Tiergarten, på Magdeburgerstrasse 31 fick Sibelius ett tystare rum, men en mera uppsluppen omgivning. Många musikstuderanden och vänner, med Adolf Paul i spetsen, bodde strax intill, för det fanns flera konservatorier i närheten.

I december blev det en paus i bohemlivet, när Ferruccio Busoni förde Sibelius med sig till Leipzig, och julhelgerna förflöt lugnt hos Söderhjelms på Lonisenstrasse, men vid årsskiftet började det gamla hålligånget på nytt.

Sibelius som slösat bort sin reskassa flydde undan kamratkretsen till ett par kvarters avstånd. Det är inte känt, om familjen Bernhardt krävde en lägre hyra än sin föregångare, men Sibelius bodde på Kurfurstenstrasse ända till juni. På adressen Kurfurstenstrasse 40 färdigställdes även pianokvintetten g-moll som var det viktigaste verket under Berlinåret.

Waaggasse i Wien 1890-91

Den 25 oktober anlände Sibelius till Wien för att fortsätta sina studier (se även Levnadslopp och Sibelius resor utomlands). Han hittade ett underhyresrum efter ett par dagars letande. Rummet fanns i andra våningen längst borta på gården, på adressen Waaggasse 1. Den ungerska hyresvärden tog 20 gulden per månad för rummet och för flygelns användning måste man betala ytterligare 8. Bostaden var bra, men mycket sval. Kaminen måste eldas flitigt dagligen.

Sibelius skildrade sitt rum för sin fästmö: ”Mitt rum är ganska stort, det finns två fönster och rummet är mycket högt. Mitt på golvet finns en flygel, på den finns alla mina noter, ett verkligt berg. Inredningen består av två länsstolar och en soffa som redan borde pensioneras. Mellan fönstren finns en liten trymå som är det elegantaste som finns i rummet förutom lavoaren. Därtill finns det 2 skåp, 3 bord, en säng och en rottingstol som jag har skaffat för att härda mig. På kaminen finns en helgonbild av lera. Fönstren ger mot gården. Huset har 5 våningar.”

I bostaden föddes konstmusiken i ”finsk stil” som Sibelius utvecklade efter att ha inspirerats av Kalevala och rytmen i dess texter. I denna bostad färdigställde Sibelius sången Drömmen, Ouvertyren i E-Dur, Balettscenen samt Kullervos första noter på våren 1891.

Sibeliusgatan 10 Lovisa

Det nuvarande Sibeliushuset på 1800-talet.

År 1817 köpte Sibelius farfar Johan ett hem åt sin familj i Lovisa vid Västra Tullgatan (Sibeliusgatan 10). Byggnaden hölls i släktens ägo i nästan åttio årtionden. Den 18 april 1894 sålde Evelina Sibelius dödsbo huset med tomt för en summa som motsvarar 17 000 nuvarande euro.

I juni 1891 återvände Sibelius till huset i Lovisa. Han arbetade på Kullervo ända till slutet av januari. Huset såldes efter faster Evelinas död följande sommar.

3. Ulrikasborgs badinrättning Helsingfors, Stadsdel IX

Våren 1892 bodde Sibelius i ett hyresrum på Ulrikasborgs badinrättning där han lade sista handen på sitt genombrottsverk Kullervo. Juhani Aho kom och hälsade på honom och berättade senare: ”För skrivandet [av Kullervo] hade han skaffat en lugn och avlägsen arbetsplats. Han bodde på Brunnsparkens badrum, där han hade bord, flygel, säng, några stolar och mycket tobaksrök i en stor sal. Under sina bästa arbetsdagar kommer han inte ihåg att äta eller dricka utan en stark cigarr är tillräcklig för att uppehålla hans livskrafter.”