Eero Järnefelt (1863-1937)

För Sibelius var Eero Järnefelt den främste av Tusby träsks konstnärer och en alltid gärna sedd gäst på Ainola. Han var kompositörens osjälviske uppbackare och uppmuntrare, en samtalspartner med skarp intelligens och vid behov även en handlånekassa.

Sin fjärde symfoni tillägnade Sibelius till sin svåger Eero Järnefelt. Verket uppfördes för första gången på våren 1911, men redan vid tiden för komponerandet på hösten 1909 gjorde konstnärsvännerna en gemensam färd till Koli. Ingen vet i vilken mån diskussionerna under denna färd och de omgivande landskapen bidrog till fjärde symfonins skapelse. Från Koli fick Sibelius inspiration till sitt kompositionsarbete, även om han kraftigt förnekade sin symfonis programmässighet. Enligt Sibelius selektiva minne var det endast Eero Järnefelt som kom till konstnärsrummet för att tacka honom efter symfonins urpremiär som även väckte förvirring.

Sibelius förhållande till sin svåger var inte problemfritt. Järnefelt var adlig. Detta gav hos kompositören upphov till ett mindervärdeskomplex som han ibland lät komma till uttryck i dagboken.

Vännerna gjorde långa promenader tillsammans under vilka man dryftade konstens och livets problem. Järnefelts världserfarenhet och strålande konversationskonst både tjusade och generade Sibelius. I oktober 1912 grämde han sig i sin dagbok över ”sin iver att tala ut sig” och ”uppträda som amatörfilosof och fantast” i sin svågers sällskap – i synnerhet när denne ofta ”med en enda replik rev ned hans fantasikonstruktioner”. Men fast Eero Järnefelt enligt dagboken tidvis sårade ”den naivitet som betydde så mycket” för Sibelius, så måste kompositören trots allt ”älska denne ädle, fine vän”.

Några av Järnefelts verk finns till påseende på Ainola. I salen finns två porträtt av Aino. Ytterligare ett finns i Sibelius arbets- och sovrum. I matsalen finns förutom ett par landskapsbilder även Järnefelts varmhjärtade 50-årspresent till sin vän. Den avbildar den röda stolen på Suviranta 1915. Stolen är på sin tidigare plats även idag, men dess färg har blivit grå.

För Sibelius började Tusby träsks konstnärskoloni slutgiltigt höra till det förgångna på 1930-talet: sist av de närmaste konstnärsvännerna dog Eero Järnefelt år 1937.