Riksdagen fastställde lagen om upphovsrätt till andliga produkter den 1 augusti 1927. Sålunda kunde Finland ansluta sig till Bernkonventionen följande år, vilket innebar att Sibelius började erhålla royaltyn för framförande av sina verk effektivare än tidigare. Under detta år 1928 grundades även Teosto i Finland. Denna organisation kunde övervaka att ersättningarna betalades till kompositörerna.

Sibelius hade redan tidigare fått Teostointäkter från Tyskland och Frankrike av den tyska GEMA-organisationen. I slutet av 1920-talet började en utveckling som gjorde honom till en relativt rik man. Ett bra exempel på hur stora Teostointäkterna var redan i början av 1930-talet är Ainolas dyra takrenovering 1932. Enbart med ifrågavarande års upphovsrättsliga betalningar hade Sibelius kunnat betala renoveringen tre gånger.

Upphovsrätterna gäller ännu 70 år efter kompositörens död. För Sibelius del upphör de år 2027.