Op. 8 Ödlan

Musik till Mikael Lybecks skådespel med samma namn. Färdig 1909; urpremiär på Svenska teatern i Helsingfors 6.4.1910 (dirigent Jean Sibelius).

Mikael Lybecks drömlika skådespel inspirerade Sibelius, och han började tonsätta det i juni 1909. Skådespelets huvudperson greve Alban är en känslig drömmare som är förlovad med Elisiv som företräder allt rent. De älskande dröjer i musikens ”rena” värld. Ondskan symboliseras av Adla i en ödledräkt som väcker både skräck och vurm i Alban. Elisiv och Adla försöker båda hålla Albans själ på sin sida. I striden dör Elisiv, men som hämnd dödar Alban det onda i sig själv, d.v.s. Adla.

Sibelius var speciellt intresserad av Elisivs drömsyner. ”I drömsekvensen ger jag min musikaliska uppfinningsrikedom fria händer”, skrev han. Så här kom han att skriva musik som förebådar den fjärde symfonin och till och med Tapiola. Partituret omfattar 33 sidor, och det har skrivits för stråkorkester som enligt kompositören kunde inte kunde ha mera än nio musiker.

Ödlans musik har uppförts sällan, kanske också därför att den enligt Erik Tawaststjerna står i för nära samband med handlingen på scenen för att lämpa sig för en konsert. Partituret trycktes år 1994, och man skulle tro att det blir ett större antal uppföranden på 2000-talet. Musiken är ju intressant och – som kompositören nämnde – lätt att framföra redan med nio stråkmusiker.