Kronologisk översikt

Som det framgår av sektionen Verk för kör och orkester, finns det även versioner för kör och piano av många av dessa verk. Nedanom finns en överblick över de körverk som saknar orkester.

En stor del av verken är för manskör. Även för blandade körer finns 20 verk, och nästan samma mängd till, när man tar i beaktande arrangemangen för blandad kör av verk för manskör. För dam- eller barnkörer komponerade Sibelius sällan.

Sibelius strävade efter att tillfredsställa såväl svensk- som finskspråkiga körers behov av ny musik oberoende av språkpolitiska konflikter. Finskspråkiga texter baserar sig ofta på Kanteletar och Kalevala. Aleksis Kivi inspirerade honom till några av hans bästa körkompositioner, medan Eino Leino som hörde till vänkretsen kände sig förbigången. Bland svenskspråkiga diktare var Sibelius största favorit alltid barndomens idol, Johan Ludvig Runeberg.

Sibelius sätt att skriva för kör utan orkester var litet friare än i många orkesterverk. Till exempel Venematka (Båtfärden) och Rakastava (Den älskande) (1893-1894) berättar om en komromisslös kompositör som skapade en ny slags musik och tvingade körer att lära sig ett nytt tonspråk.

Snart efter detta började kompositören att ta i beaktande även amatörernas tekniska och konstnärliga begränsningar. Stämmorna rör sig i allmänhet inte på de yttersta gränserna, även om den lägsta tonen i Terve kuu (Hell dig måne) är utom räckhåll för många basar. Harmonierna är inte alltid det mest experimentella som Sibelius skrivit. På ett intressant sätt som förebådar minimalism baserar sig rytmerna ofta på upprepning, överlappning och utveckling av enkla rytmmotiv.

Begränsandet av uttrycksmedel fjättrade inte kompositörens fantasi. Sibelius utgick egentligen inte från den traditionella körkonsten, utan använde kören som ett instrument och fick utav den rätt så enastående klangfärger.

Körverken låter fortfarande fräscha, och de bästa av dem hör till de mest anslående stunderna i kompositörens hela produktion.

Tidiga körverk

Tanke, se hur fågeln svingar
För blandad kör. Ord av Johan Ludvig Runeberg. Färdig 1888.

Upp genom luften
För blandad kör och piano. Ord av Per Atterbom. Färdig 1888.

Ensam i dunkla skogarnas famn
För blandad kör. Ord av Emil von Quanten. Färdig 1888.

Hur blekt är allt
För blandad kör. Ord av Johan Ludvig Runeberg. Färdig 1888.

När sig våren åter föder
För blandad kör. Ord av Johan Ludvig Runeberg. Färdig 1888.

Ack, hör du fröken Gyllenborg, folkvisearrangemang
För blandad kör. Färdig 1888-89.

Vi kysser du fader min fästmö här?
För damkör och piano Ord av Johan Ludvig Runeberg, Färdig 1889-90.

Jean Sibelius långa karriär som körkompositör började år 1888 med ett halvt dussin svenska körverk för blandad kör.

Jean Sibelius tidigaste körverk blev färdiga vid Helsingfors Musikinstitut. Körsång var en mycket allmän hobby, och de första verken var antingen övningar för Martin Wegelius som var känd som körkompositör eller alster som skapats för vänner.

”Jag vet att när han var vid Musikinstitutet strödde han omkring sina kompositioner litet här och där för att betala ett vad eller vilka andra orsaker han må ha haft. Jag har hört nämnas med namn flera av Jean Sibelius kamrater som har fått egenhändigt skrivna notblad som betalning för ett vad de vunnit”,

har Hugo Lagus berättat.

De tidigaste körverken har studerats rätt så litet. Till exempel Erkki Salmenhaara, Erik Tawaststjerna och Robert Layton behandlar dem inte i sina Sibelius-böcker. I sin förträffliga artikel i samlingen Sibelius Companion nämner Daniel Politoske ett av verken, Ensam i dunkla skogarnas famn. Det är också det kändaste av verken och ett fascinerande lyriskt arbete som även har inspelats på skiva och i vilket man utmärkt lyckats fängsla stämningen i den mörka skogen.

Körverk efter Kullervo

Venematka (Båtfärden) 1893 (Se även opus 18)

Työkansan marssi (Arbetarmarsch)
För blandad kör. Ord av Juho Heikki Erkko. Färdig 1893.

Soitapas sorea neito
för tenor och blandad kör. Ord från Kanteletar. Färdig 1893-94.

Rakastava (Den älskande), svit
För manskör. 1. Miss’ on kussa minun hyväni, 2. Eilaa, eilaa, 3. Hyvää iltaa lintuseni, 4. Käsi kaulaan, lintuseni. Ord från Kanteletar. Färdig 1894. Arrangemang för manskör och stråkorkester 1894, arrangemang för blandad kör 1898. (Se även orkesterverk op. 14.)

Sångens makt, arrangemang av Jãzeps Vïtols ballad för manskör
För manskör. Färdig 1895.

Op. 21 Hymn (Natus in curas)
För manskör. Ord av Fridolf Gustafsson. Färdig 1896.

Aamusumussa (I morgondimman)
För blandad kör. Ord av Juho Heikki Erkko. Färdig 1897. Barnkörarrangemang 1913 (?).

Op. 23 Sånger för blandad kör från årets 1897 promotionskantat. Arrangerad 1898 (?). (Se verk för kör och orkester. Kantat vid doktors- och magisterpromotionen 1897.)

Nr 1 Me nuoriso Suomen (Vi Finlands ungdom)
Nr 2 Tuuli tuudittele (Vinden vyssjar)
Nr 3 Oi toivo, toivo sä lietomieli (O, hoppas, hoppas, du drömmare)
Nr 4 Montapa elon merellä (Många på livets hav)
Nr 5 Sammuva sainio maan (Landets tynande tankar)
Nr 6a Soi kiitokseksi Luojan (Må tacksägelse ljuda till Herren)
Nr 6b Tuule, tuuli, leppeämmin (Blås, blås mildare)
Nr 7 Oi lempi, sun valtas ääretön on (Kärlek, ditt rike är utan gräns)
Nr 8 Kuin virta vuolas (Som den strida strömmen)
Nr 9 Oi kallis Suomi, äiti verraton (O, dyra Finland, ojämförliga moder)

Vid Kullervos urpremiär hade Sibelius använt kören på ett nytt sätt som tilltalade finnarna. Hans verkliga genombrottsverk blev Venematka (Båtfärden) på hösten 1893 i vilken även de åhörare blev förtjusta som inte kunde förstå Kullervo.

Sibelius komponerade verket för Ylioppilaskunnan Laulajat på begäran av körledaren Jalmari Hahl. Urpremiären i april 1893 var en fullkomlig succé. Båtfärden kunde inte ens Merikanto beskylla för svårbegriplighet. ”Det har varit mycket underhållande att bekanta sig med Båtfärden. Där åkte den gamle vise Wäinämöinen ”sjungande nerströms så att Glädjen blåste upp vågor”. Sången är kort, men en verklig läckerbit. I likhet med Sibelius andra verk baserar sig också detta på rytmen i den finska runosången så att man genast kan igenkänna kompositören. Själva åkandet nerströms, glädjen på havet och i synnerhet det hur Wäinämöinen ser och hör jungfrurna på uddarna har skildrats på ett mästerligt sätt.”

Sibelius konstaterade att verket slog ner ”som en bomb”. Det var just Båtfärden som fick till exempel den unge Leevi Madetoja att intressera sig för finsk musik. Denna gång hade Sibelius inte ens råd att bli sårad över det att Merikanto sade att kompositionen baserar sig på ”rytmen i den finska runosången”. Han erkände senare att han i båtfärden använt ”Paraskes sätt”, eller att han fått direkta intryck från Larin Paraskes sång. I Båtfärden är körhanteringen smidigare än i Kullervo, och sången är fortfarande mycket populär.

Arbetarmarschen är J. H. Erkkos och Sibelius försök till en ”marseljäs” för den spirande arbetarrörelsen. Socialismen hade inte ännu blivit inrotat i Finland, och rörelsens inverkan var delvis upplysande och nyktrande. ”Upplysningen är vårt hopp, alla rättigheter lika, vägar öppna, bröder jämlika” var Erkkos syn på arbetarrörelsens framtid. Verket var mera bastant och allvarstyngt än Båtfärden och det blev inte särskilt populärt, även om Viborgs arbetarförening publicerade det år 1896.

Denna säsongs mest betydande körverk a cappella är otvivelaktigt Rakastava-sviten från år 1894. Sibelius komponerade den till Ylioppilaskunnan Laulajats kompositionstävling. Texten är från Kanteletars kärleksdikter.

I YL:s kompositionstävling gick det illa. Sibelius gamla lärare Emil Genetz fick första priset med sin fosterländska sång Hakkapeliterna, och Sibelius blev tvåa med sin Rakastava. Karl Flodin och Oskar Merikanto tyckte att juryns val var underligt. Genetz’ sång var en sedvanlig, robust, fosterländsk körsång, medan Sibelius hade komponerat det mest säregna och bästa som man hittills upplevt i finländsk körsång.

Den tredelade Rakastava är en av höjdpunkterna i den unge Sibelius melodiska uppfinningsrikedom. Den första delen är enligt Tawaststjerna som en stiliserad folkvisa. Den andra delens eilaa-figurer är silverglänsande, och stämmorna orsakade säkert problem även för YL:s dåtida sångare. I den sista delen finns madrigalstämningar. I avskedets vemod finns även ett element av erotisk längtan.

Sibelius bearbetade snabbt en version för manskör och stråkorkester, men populärare blev den utmärkta versionen för blandad kör från år 1898. År 1911 gjorde kompositören en fin svit för stråkorkester, triangel och pukor av materialet.

I morgondimman från år 1897 är intressant på sitt sätt. Det här var ett par år före Februarimanifestet och Sibelius’ protestkompositioner, men Tawaststjerna såg ”antirysk tendens” redan i denna text av J. H. Erkko. Sibelius komponerade en simpel, folkviseaktig melodi till den enkla dikten.

Under åren 1896 och 1897 siktade Sibelius på musiklektorstjänsten vid Helsingfors universitet. Han skrev hymnen Natus in curas till en latinsk text och dirigerade den vid ceremonin för avtäckande av universitetsprofessorn Josef Pippingskölds minnesmärke i maj 1896.

Våren 1897 var det igen en kantat i tur Av verket har bevarats tio nummer för blandad kör. De är användbar och högklassig musik. Det mest kända numret är säkert den mest sjungna pärlan Sibelius andliga musik, Soi kiitokseksi Luojan (Må tacksägelse ljuda till Herren).

Sekelskiftet

Två arrangemang av italienska sånger: Ohi ’Caroli’ och Trippole, Trappole
För blandad kör och instrument. Färdiga 1897-98. Instrumentpartierna försvunna.

I månskenet
För manskör. Ord av Aino Suonio. Färdig 1898.

Carminalia, arrangemang av tre sånger på latin
1. Ecce novum gaudium, 2. Angelus emittitur, 3. In stadio laboris. För barnkör och piano eller harmonium. Färdiga 1898.

Op. 18 Sex sånger för manskör

Nr 1 Den brustna rösten
Ord från Kanteletar. Färdig 1898. Arrangemang för blandad kör 1898.
Nr 2 Terve kuu (Hell dig måne)
Ord från Kalevala. Färdig 1901.
Nr 3 Venematka (Båtfärden)
Ord från Kalevala. Färdig 1893. Arrangemang för blandad kör 1914.
Nr 4 Det brinner på ön
Ord från Kanteletar. Färdig 1895. Arrangemang för blandad kör 1898.
Nr 5 Metsämiehen laulu (Jägarens sång)
Ord av Aleksis Kivi. Färdig 1899.
Nr 6 Sydämeni laulu (Mitt hjärtas sång)
Ord av Aleksis Kivi. Färdig 1898. Arrangemang för blandad kör 1914.

Min rastas raataa
För blandad kör. Ord från Kanteletar. Färdig 1898.

Isänmaalle (Till fosterlandet)
För blandad kör. Ord av Paavo Cajander. Färdig 1900. Arrangemang för manskör 1908.

Hemlängtan
För damkör. Ord av Walter von Konow. Färdig 1902.

Till Thérèse Hahl
För blandad kör, två olika kompositioner. Ord av Nils Wasastjerna. Färdiga 1902.

Veljeni vierailla mailla (Mina bröder utomlands)
För manskör. Ord av Juhani Aho. Färdig 1904.

I opus 18 samlade Sibelius först till och med nio av sina sånger för manskör, men avlägsnade senare sångerna Till fosterlandet, Mina bröder utomlands och Min rastas raataa från opuset.

De sånger som blivit kvar i opuset är Sibelius som bäst. Genombrottsverket Båtfärden är med från år 1893. Det näst äldsta är Det brinner på ön som har komponerats i Vaania 1895. Brudgummen tänder en eld vid förberedelserna för bröllopet, och basarna repeterar mantralikt texten Det brinner på ön. Sången är ljus och impressionisk, full av svidande väntan.

Mitt hjärtas sång är ett litet mästerverk till ord av Aleksis Kivi och ett av Sibelius bäst kända verk. Han komponerade den när Aino väntade familjens tredje dotter år 1898. Sången berättar om barnets död, och dottern Kirsti dog genast i början av året 1900. Den för naturligtvis tankarna till Mahler och Kindertotenlieder.

Urpremiären på Ylioppilaskunnan Laulajats höstkonsert blev en stor framgång under ledning av den unge Heikki Klemetti. På kalaset efter konserten tackade Sibelius gentlemannamässigt Klemetti för att denne så bra hade förstått Aleksis Kivi. Alku Siikaniemi berättade senare att Sibelius under kvällens lopp länge hade spelat ingermanländska gråtkväden på piano på ett gripande sätt.

I Mitt hjärtas sång utgör innehållet i texten, syftet och musiken ett sammanhängande helhet. För barnet i dikten är döden en tröst, livet efter döden är bättre än detta liv. För Kivi fanns det något eskapistiskt i döden: ”kaukana on vaino, riita” (”borta är förföljelse och gräl”). När dottern Kirsti avled, spelade Sibelius detta verk på piano för sitt döda barn.

I opuset finns även ett annat framstående verk till ord av Kivi, Jägarens sång. En skrytsam och självsäker skara av män återvänder till naturen i fröjdefull stämning.

Den brustna rösten framskrider i 5/4-takten och kulminerar på ett imponerande sätt. Hell dig måne är det yngsta av opusets verk, från år 1901. Manskören Suomen Laulu under Klemettis ledning fick den med sig på sin Europaturné. Klemetti hade trimmat kören till en elittrupp och Sibelius njöt av vetskapen om att basarna kunde genomföra den svindlande sänkningen från stort F ända till kontra-B i slutet. Stämmorna i Hell dig måne är krävande även som sådana, och även musikaliskt sett är det frågan om en höjdpunkt i Sibelius körverk. På Suomen Laulus turné berömde de tyska kritikerna ändå närmast Båtfärden och Det brinner på ön. ”De torde inte ha sin like i hela manskörslitteraturen”, uttryckte Berliner Neueste Nachrichten sin förtjusning i sin recension av turnén i juni 1901.

Sibelius hade ställt målet mycket högt, när han slutligen avlägsnade tre av nio sånger från opus 18. Till fosterlandet undviker inte dissonanser, Min rastas raataa är ett vackert litet verk och Mina bröder utomlands är ett sällsynt prov på samarbetet med Ainolas granne, författaren Juhani Aho. Verket är från år 1904 när Sibelius flyttade till Ainola. Ahos text inspirerade Sibelius att skriva mycket robust musik som uppenbarligen inte i kompositörens tycke passade in i opusets mera lyriska helhetsintryck.

Till Therese Hahl är en vacker liten hyllning till Sibelius korrepetitör och Sävelistö-körhäftenas redaktör på hennes 60-årsdag. Sibelius tonsatte verket ännu på nytt till samma text med namnet Den 25 Oktober 1902 antagligen för att behaga textförfattaren.

De första åren på Ainola

Ej med klagan
För blandad kör. Ord av Johan Ludvig Runeberg. Färdig 1905.

Kansakoululaisten marssi (Folkskolelevernas marsch)
För barnkör. Ord av Onnen Pekka (pseud.). Färdig 1910.

Kantaatti (Härliga gåvor)
För damkör. Ord av Walter von Konow. Färdig 1911.

Op. 65a Män från slätten och havet
För blandad kör. Ord av Ernst V. Knape. Färdig 1911.

Op. 65b Klockmelodin i Berghälls kyrka
Arrangemang för blandad kör av klockmelodin i Berghälls kyrka (1912) 1912. Ord av Julius Engström; även med andra ord: Päättyy työ, joutuu yö (Heikki Klemetti). Pianoarrangemang (Klockmelodin i Berghälls kyrka) 1912.

Uusmaalaisten laulu (Sång för folket i Nyland)
För manskör eller blandad kör. Ord av Kaarlo Terhi. Färdig 1912.

Three Songs for American Schools
1. Autumn Song, ord av Richard Dixon; 2. The Sun Upon the Lake Is Low, ord av Walter Scott; 3. A Cavalry Catch, ord av Fiona Mcleod. För kör och piano. Färdig 1913.

Under Ainolas första år ända till första världskriget blev bara två sådana körverk färdiga som Sibelius accepterade till sin opusförteckning. Män från slätten och havet blev färdigställd till Svenska Folkskolans Vänner på begäran av överste Axel Stenius. Verket är mycket krävande, och vid uruppförandet måste det framföras med stöd av en stråkorkester. I samma opus hamnade arrangemanget för blandad kör av Klockmelodin i Berghälls kyrka som är bekant för alla helsingforsare.

Ej med klagan är en känslobetonad tillägnan till Albert Edelfelt och den uruppfördes på hans begravning. Sången för folket i Nyland har framförts förvånansvärt litet i Nyland. Sibelius tonsatte den dikt som vunnit Sydfinländska Nationens texttävling för en ny landskapssång.

Med perioden sammanfaller även ett par verk för barnkör, Folkskolebarnens marsch samt Three Songs for American Schools som gjorts för att samla dollar. Horatio Parker hade beställt både dessa sånger av Sibelius och förmedlat beställningen om Okeaniderna till Norfolks musikfest.

Första världskriget och år 1918

Op. 84 Fem sånger för manskör

Nr 1 Herr Lager och Skön fager
Ord av Gustav Fröding. Färdig 1914.
Nr 2 På berget
Ord av Bertel Gripenberg. Färdig 1915.
Nr 3 Ett drömackord
Ord av Gustav Fröding. Färdig 1915.
Nr 4 Evige Eros
Ord av Bertel Gripenberg. Färdig 1915.
Nr 5 Till havs
Ord av Jonathan Reuter. Färdig 1917.

Drömmarna
För blandad kör. Ord av Jonatan Reuter. Färdig 1917.

Fridolins dårskap
För manskör. Ord av Erik Axel Karlfeldt. Färdig 1917.

Jone havsfärd
För manskör. Ord av Erik Axel Karlfeldt. Färdig 1918.

Brusande rusar en våg
För manskör. Ord av Gösta Schybergson. Färdig 1918.

Ute hörs stormen
För manskör. Ord av Gösta Schybergson. Färdig 1918.

Op. 91b Scoutmarsch
För piano med text. Ord av Jalmari Finne. Färdig 1918. Arrangemang för blandad kör och orkester 1918, arrangemang för blandad kör och piano 1921, arrangemang för två kvinnoröster och piano (The World Song of Girl Guides and Girl Scouts) 1951-52.

Första världskriget hann inte nämnvärt påverka sångerna för manskör i opus 84. De två första sångerna uruppfördes på körens Muntra Musikanter konsert den 27 april på 1915. Den krävande Herr Lager och Skön fager misslyckades antagligen vid uruppförandet men den enklare På berget blev genast populär. På sommaren blev även Ett drömackord och Evige Eros färdiga. Den femte sången i sviten blev havsbilden Till havs som blev färdig år 1917. ”Körsångerna för M. M. är min bakläxa. Men det är inte med dem som jag står eller faller!” skrev kompositören i sin dagbok.

Fridolins dårskap berättar om det våldsamma årets 1917 komiska sidor. Innanför en fiollåda fick Sibelius en ”fårfiol”, d.v.s. en rökt fårbog i posten av Torkel Nordman, en arkitekt från Björneborg. Kompositören kom ihåg Nordman som en kvartettsångare, och som tack tonsatte han en rolig fyrstämmig sång. Lika rolig är Jone havsfärd från inbördeskrigsåret 1918.

Brusande rusas en våg och Ute hörs stormen är till sin bakgrund enbart tragiska. Ett rövargäng som härjade under inbördeskriget avrättade doktor Gösta Schybergson, och även röda gardets ledning fördömde händelsen. Sibelius var svårt chockad och tonsatte två av doktorns dikter. Uttrycket är litet mera kromatiskt än i de flesta tidigare verken.

Jalmari Finne hoppades mycket ofta att Sibelius skulle tonsätta hans texter. I Scoutmarschen lyckades detta. Naturligtvis har verket framförts väldigt mycket inom scoutrörelsen.

Körverk 1920-1930

Likhet
För manskör. Ord av Johan Ludvig Runeberg. Färdig 1922.

Tre inledande växelsånger
1. På palmsöndagen; liturg och orgel. 2. På allhelgonadagen eller begravningsgudstjänster; liturg, kör och orgel. 3. På kristliga ungdomsfester; liturg, församling (kör) och orgel. Ord från Bibeln. Färdig 1925.

Koulutie (Skolvägen)
För blandad kör. Ord av Veikko Antero Koskenniemi. Färdig 1924.

Skolsång
För blandad kör. Ord av Nino Runeberg. Färdig 1925.

Skyddskårsmarsch
För manskör, piano ad lib. Ord av Nino Runeberg. Färdig 1925.

Op. 108 Två sånger för manskör

Nr 1 Humoresk
Ord av Larin Kyösti. Färdig 1925.

Nr 2 Ne pitkän matkan kulkijat (Vandrare på den långa vägen)
Ord av Larin Kyösti. Färdig 1925.

Den höga himlen
För blandad kör eller orgel. Skriven år 1927 på basis av nummer 11 i ritualmusiken för frimurarna op. 113 (Suur’ olet Herra). Ord av Jacob Tegengren.

Brovakten
För manskör. Ord av Wäinö Sola. Färdig 1928. Soloarrangemang (med piano) 1928.

Jouluna (On lapsonen syntynyt meille)
För blandad kör. Ord av August Verner Jaakkola (andra ord av Väinö Ilmari Forsman: Nyt seimelle pienoisen lapsen). Färdig 1929.

Viipurin lauluveikots honnörsmarsch, två olika kompositioner
För manskör. Ord av Eero Eerola. Första tonsättningen 1920, den andra tonsättningen till samma ord 1929.

Karjalan osa (Karelens öde).
För mansröster unisono och piano. Ord av A. Nurminen. Färdig 1930.

Av sina körverk från 1920-talet godkände Sibelius bara två sånger för manskör till Larin Kyöstis ord till opusförteckningen. Vid uruppförandet fäste Helsingin Sanomat uppmärksamhet vid att sångerna var tekniskt så krävande att de i kritikerns tycke redan var snubblande nära det opraktiska. Nu är det just dessa drag som gör att de små verken är intressantare än genomsnittet. Det är frågan om musik som hör till Sibelius körverks absoluta topp.

Oerhört mycket mera traditionella är de två skolsångerna, i jämlikhetens namn den ena på finska och den andra på svenska, från åren 1924-1925. Bland Sibelius julsånger är Jouluna (När det är jul) en sällsynt pärla i det avseendet att han skrev den direkt för en blandad kör.

Den höga himlen för blandad kör eller orgel har skrivits till den finlandssvenska koralboken 1927. Ett arrangemang för manskör och orgel ingår i Sibelius Frimurarmusik. Verket är också känt på grund av Simo Korpelas ursprungliga finskspråkiga dikt under namnet Suur’ olet Herra.

Den intressantaste och i efterskott även den betänkligaste av fåtalet marscher är Karelens öde som Sibelius tonsatte inspirerad av bondetåget och Lapporörelsen. Sibelius fascinerades av fosterländskheten, antikommunismen och den språkpolitiska toleransen i rörelsens begynnelseskeden. När rörelsen gled alltmera mot extremhögern och började olagligt ”skjutsa” sina motståndare mot östgränsen, fjärmades Sibelius från rörelsen och vände den ryggen.

Tystnaden på Ainola

Mitt i tystnaden på Ainola gjorde Sibelius några arrangemang för kör. Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt fick ett arrangemang för manskör 1935, för damkör 1932 och ännu för barnkör 1954, när tonsättaren redan var nästan 90 år gammal. Ett arrangemang av On hanget korkeat, nietokset för kvinnoröster kom till år 1942. Suur’ olet herra inspirerade tonsättaren att arbeta med arrangemang år 1944, och Veljesvirsi och Ylistyshymni är otroligt nog nya verk från år 1946.

År 1948 gjorde kompositören flera körarrangemang eller förnyelser; bl.a. till Frimurarmusiken för manskör och Finlandia-hymnen för blandad kör.