Heikki Sormunen var gårdskarl på Ainola under de tidiga åren ända till år 1916, då ”Hesa” flyttade till Tohmajärvi för att hjälpa sin insjuknade brors familj.
”Hesa” hade enligt Ruth Snellmans memoarer varit före sina år på Ainola på Vieremä och hjälpt Aino Sibelius mor Elisabeth Järnefelt. Sormunen bodde på Ainolas källarvåning. Han sägs ha varit en filosofisk natur och i likhet med Elisabeth och Ainos bror Arvid var han tolstojan. Det fanns religiositet i släkten, för ”Hesa” var farbror till Eino Sormunen som blev biskop. Döttrarna Sibelius mindes ”Hesa” även som den uppsluppna julgubben under Ainolas tidiga år.

Sibelius småpratade gärna med Sormunen. Husbondens och drängens bastukvällar blev långa, när Sibelius satt i sitt badkar och filosoferade med Sormunen som med jämna mellanrum tillsatte hett vatten i karet. ”Jag diskuterar mycket hellre med en sådan enkel man av folket som med en Edvard Westermarck”, sade Sibelius.
Av Ainolas gårdskarlar minns man även Usko Siimes som bodde lämpligt på promenadavstånd från Ainola och skötte om gårdskarlens arbeten från och med slutet av 1930-talet.