På fädernet var Jean Sibelius av östnyländsk härkomst. Kompositörens förfäder var bönder som från generation till generation brukat jorden på Pekkala hemman i Artsjö.
Sibelius farfars farfar Matts Mårtensson flyttade som hemmamåg till Silfvastas gård i Lappträsk och hans son Johan gifte sig med Maria Mattsdotter från Sibbe gård. Deras näst äldsta son Johan är Sibelius farfar.
Björn Jönsson, Artsjö Rastula 1546-73
Son Simon Björnsson, Artsjö 1572-?
Son Olof Simonsson, Artsjö 1581-1621
Son Per Olofsson, Artsjö Pekkala gård 16??-1646 (?)
Son Simon Petterson, Artsjö Pekkala gård ?-
Son Henrik Simonsson, Artsjö Pekkala gård, som husbonde 1653-71
Son Olof Henriksson, Artsjö Pekkala gård, som husbonde 1675-93
Son Martin Olofsson, Artsjö Pekkala gård, som husbonde 1705-?, d. 1742
Son Matts Mårtensson, f. 1721 Artsjö d. 1782 Lappträsk Silfvast gård
Son Johan Mattsson ”Sibbe” f. 1759 Lappträsk d. 1820 Lappträsk. Kom som hemmamåg till Sibbe hemman. Hemmanet delades i två delar år 1794, då Johan Mattson blev husbonde för den andra halvan.
Hustru: Maria Mattsdotter.
Johans och Marias barn:
Matts 1783-1810
Johan 1785-1844, flyttade till Lovisa 1801, Sibelius farfar.
Anna 1788-1860
Gustav 1790-1836, vars avkomlingar med efternamnet Sibelius lever idag
Fredrik 1792-92
Henrik 1793-1833
Maria Elisabet 1796-1866
Greta Sofia 1799-1878
Fredrik 1801-29, som flyttade till Lovisa år 1812 för att arbeta hos brodern Johan.
Katarina 1804-04
Johan Sibelius föddes 16.11.1785 i Lappträsk, dog 20.12.1844 i Lovisa.
Hustru 12.12.1816 Katarina Fredrika Åkerberg f. 10.7.1892 Lovisa d. 24.4.1879 Lovisa. Katarinas föräldrar var Lovisa distriktsläkare (senare Åbo distriktsläkare) Mathias Åkerberg och Katarina Ulrika Unonius.
Johan ”Sibbe” (senare Sibelius efter sin hemgård) for som ung pojke från Lappträsk till Lovisa där han vid 16 års ålder började arbeta för kommerserådet Pehr Martin Unonius 1801. Johan (Janne) började som biträde i den sistnämndes handelsaffär och avancerade till bokförare under Finska kriget 1808.
När Pehr Unonius råkade i onåd på orten för sina lyckade Rysslandsaffärer såldes handeln till Johan Sibelius och hans vän Henrik Lindroth 1811. Följande år fick Johan Sibelius borgarrätten ”att idka sedvanlig och lovlig inhemsk och utländsk parti-, sädes- och livsmedelshandel i Lovisa stad” och år 1815 blev han en av stadens åldermän i 30-årsåldern.
Äktenskapet med distriktsläkare Åkerbergs dotter följande år öppnade dörrarna för Johan till Lovisas societet och samtidigt skapades släktband med sådana lokala inflytelserika familjer som Unonius och Sucksdorff. År 1817 köpte Sibelierna sig ett hem på Västra Tullgatan och huset bevarades i släktens ägo i knappt åtta årtionden.
År 1823 valdes Johan till stadens rådman. Familjen fick fyra söner och en dotter. De båda äldre pojkarna valde typiska Lovisayrken, sjökapten och handelsbiträde, men i och med att familjen blivit förmögnare kunde de följande två gå i skola i Borgå och den vägen bli studenter. Johan Sibelius dog vid 59 års ålder 20.12.1844 och efterlämnade ett även för Lovisaförhållanden icke föraktligt dödsbo på 1 500 rubel. Dess värde motsvarar cirka 22 000 euro. Johans handelsaffär lades ner, eftersom änkan inte ville fortsätta med den. På den tiden gick handelsmannens yrke inte automatiskt i arv till avkomlingarna.
Johans och Katarinas barn:
Johan Matias Fredrik
1818-64
Pehr Ferdinand
1819-90
Christian Gustaf
Jean Sibelius far
1821-68
Carl Edvard
1823-63
Christina Vilhelmina Evelina
1832-93
Johan (Janne, ”Jean”) Sibelius föddes i Lovisa 28.11.1818. Kapten på ett handelsfartyg. Seglade från den tidigaste ungdomen på lovisabornas fartyg som skeppsgosse, matros, styrman och handelsskeppare.
Tog hand om sin far Johans bo efter dennes död 1844. En av Lovisa Sparbanks grundare och en av dess principaler 1851, styrelsesuppleant 1858. Barken Fidentias kapten 1850-54.
I Lovisa ägde han Sibeliernas hus vilket som genom ett under räddades i stadens brand under Krimkriget 1855 liksom den halvfärdiga barken Ukko vid det intilliggande Siksalavarvet. Barken Ukkos kapten 1856 och dess fjärdedelsägare 1860.
Dog ogift i oklara omständigheter den 17 (?) juni 1864 antingen i gula febern i Havanna eller på havet under återfärden till England. Att döma av ett brev till sin syster Evelina var han ännu vid liv i Falmouths hamn när Ukko återvänt från Kuba. Begravningsplatsen är tillsvidare obekant.
Lämnade efter sig sina franska visitkort: ”Jean Sibelius”, vilka brorssonen, musikstuderanden Janne Sibelius tog i bruk under mitten av 1880-talet, samt ett dödsbo vars värde var cirka 52 000 nuvarande euro. Barken Ukkos fjärdedel försörjde släkten ännu i tio år.
Pehr Sibelius föddes i Lovisa 17.12.1819. Handelsman. Handelsbiträde i sin fars affär till dennes död 1844, efter vilket han flyttade till Åbo för att arbeta i Kingelins handelshus. Bokförare och bokförarnas chef ända tills affären lades ned 1859. Åbo FBK:s medlem 1846 och dess skattmästare 1858-86. Självständig handelsman 1859-. Sålde till exempel frön. Att döma av brev sålde han på julaftnarna på 1860-talet ända till klockan 5 även viner som hans bror, handelsfartygskaptenen ”Jean” Sibelius importerat från Cadiz, och ”affärerna gick strålande”.
Amatörkompositör som intresserade sig för naturvetenskaper, i synnerhet astronomi. Ägde och spelade flera instrument, speciellt violin. Osjälvisk uppbackare av Sibelius och faderssurrogat under hela studietiden. Dog ogift i Åbo 4.1.1890 och lämnade till sin syster Evelina ett bo vars värde uppgick till 50 000 nuvarande euro.
Christian (Kristian) Sibelius, kompositörens far 1821-68
Edvard Sibelius föddes i Lovisa 15.6.1823. Vicelantmätare. Student på Borgå gymnasium 2.10.1847. Lantmäteristuderande 30.11.1848. Lantmäteriauskultant 15.12.1852. Vicelantmätare i Nylands län 22.2.1858. En sjuklig och säregen personlighet som dog ogift i Lovisa vid knappt 40 års ålder 11.4.1863.
Evelina Sibelius föddes i Lovisa 13.6.1832. Den idealistiska, positivt religiösa och musikaliska faster Evelina trodde på sin brorsson Jannes stora begåvning under hela sitt liv. Sibelius spelade sin komposition Tant Evelinas lif i toner för sin faster senast på dennas 50-årsdag år1882. Evelina dog 20.8.1893.
Sibeliernas hus i Lovisa såldes följande vår. Med de pengar som Sibelius ärvde reste han till Wagner-festspelen i Bayreuth (Se Sibelius resor).
Christian (Kristian) Gustaf (Gustav) Sibelius föddes i Lovisa 10.12.1821. Läkare. Student på Borgå gymnasium 21.6.1841. Fil. kand. 7.6.1847, fil.mag. 22.6.1847. Med.kand. 15.12.1851, med.lic. 10.5.1856, med. och kir. doktor 31.5.1860.
Linjeskeppet Finlands underläkare 13.5.1853-16.3.1854, slotts- och lasarettsläkare i S:t Michel 1854, ordinator för Helsingfors allmänna hospital 25.3.1855, extraordinarie läkare på samma sjukhus 14.7.1855.
Undervisningsskarpskyttebataljonens äldre läkare 9.7.1856, Åbo skarpskyttebataljons läkare 25.10.1856-4.6.1857 och stadsläkare 1856, Tammerfors stads- och lasarettsläkare 31.8.1858-1.4.1859, Tavastehus skarpskytteskolas läkare 3.6.1859, Tavastehus skarpskyttebataljons överläkare 1.1.1861- och stadsläkare 1.1.1861-. Dog i 47-årsåldern i tyfus i Tavastehus 31.7.1868.
Maka: Maria Charlotta Borg, i Tavastehus 7.3.1862
Christians och Marias barn
Linda Maria
1863-1932
Johan (Janne, Jean) Christian Julius
1865-1957
Christian
1869-1922
Maria Sibelius med sina två äldsta barn. Den blivande kompositören sitter i sin mors famn.
Sibelius far kunde njuta av sin studietid i Helsingfors. Han deltog aktivt i societetslivet, och med sin gitarr och sina Bellman-sånger var han en gemytlig underhållare på de långa kvällssamkvämen. Christian Gustafs studier framskred så långsamt att han hann kvittera ut hela sitt kommande arv från Lovisa innan han blev färdig.
Att bli läkare i 35-årsåldern var ingen stor prestation, men Christian Gustafs licentiatarbete på 81 sidor var uppenbarligen mycket bra. Avhandlingens titel var ”Anteckningar om hafvandeskapet utom lifmodren jemte beskrifning öfver ett dithörande fall” och det sägs att den senare var till hjälp för några specialister på området. Christian Gustaf behövde inte nämnvärt resultaten av sin forskning i sin tjänst som militärläkare.
På vintern 1860 vistades Christian Gustaf länge i Helsingfors. Sällskapslivet tog naturligtvis sin tid, men han hade också tid att opponera vid licentiatarbeten. Hans uttalanden går att finna i medicinska fakultetens vid Alexanders universitet protokoll från den tiden. De har försetts med signaturen ”Kristian [!] G. Sibelius, docent”. Opponerandet lönade sig, för universitetet hade tidigare anhållit av kejsaren om dispens ”att bevilja doktorsgrader för meriterade licentiater inom juridiska och medicinska fakulteten utan vidkommande disputation och avhandling”. Alexander II biföll anhållan 7.5.1860 och Christian Gustaf erhöll medicine och kirurgie doktors grad i slutet av maj 1860.
På 1860-talet dominerades Christian Gustafs liv av ett lyckligt äktenskap och en oroväckande skuldbörda. Som den gemytliga sällskapsmänniska han var hade doktorn varit alltför villig att gå i borgen för andras lån och han fick betala sina vänners konkurser. Den ekonomiska situationen var emellertid under kontroll ännu i början av decenniet. Vid sidan om stads- och bataljonsläkartjänsterna inbringade en blomstrande privatpraktik pengar. Christian Gustaf räknade helt realistiskt att han redan vid 50års ålder 1871 kunde vara en skuldfri man.
Det gick annorlunda. Missväxtåren i Finland under mitten av 1860-talet bringade Sibelius’ fars beräkningar på fall och tog slutligen hans liv. Privatpraktiken vissnade bort mitt i den allmänna nöden, skuldbördan växte och tyfus som blivit allmännare under missväxtåren blev Christian Gustafs död. Kompositören förlorade sin far när han var under 3 år gammal. Sonens enda minnen av honom var ett par ögonblicksbilder och litet cigarrdoft.