Om jag skulle karakteriseras på basis av mina brev, skulle det uppstå en alldeles felaktig bild. De är alltid stämda i den ton som passar mottagaren bäst.
(Santeri Levas 1960)

Denna är en besynnerlig dagbok. En känslig själs spegel eller – om man vill – spottkopp. Jag blir nog aldrig den store komponist som jag och Aino drömde om.
(DB 11.2.1915)